Från symbolhandlingar till evidensbaserad beredskap
Efter 2025 års skoldebatt är vi överens om att personal och elever på skolor måste kunna agera när det oväntade händer och sedan terrorangreppet i Sydney Australien är vi medvetna om att alla kanske bör ha kännedom om hur man ska agera i en situation med väpnat angrepp, det som i USA kallas för ”Active Shooter”. Frågan är hur man tränar utan att skrämma, och hur man förebygger innan ett hot blir våld. Svaret finns i forskningen: trappad, stressanpassad träning kombinerad med en undersökande hotbedömningsprocess. Det är dags att vi gör det som fungerar – och slutar göra det som bara låter bra.
1) Träna svåra beslut – innan det är svårt
Psykologin visar att man kan bygga motståndskraft genom Stress Inoculation Training (SIT): kunskap → färdighetsträning → gradvis exponering. När personal får öva stegvis under kontrollerad belastning sjunker ångesten och prestationen stiger när det gäller. Stress Exposure Training (SET) visar dessutom att träning under realistisk men kontrollerad stress förbättrar prestationen även när uppgiften eller stressoren senare förändras – förmågan generaliseras. Du agerar alltså bättre även i en situation med HLR om du tränat agerande vid PDV på ett realistiskt sätt då du lär dig att motstå stress genom denna typ av övning.
Det är precis vad alla människor behöver:
Inte teater, utan beslutsfärdigheter som håller när adrenalinet rusar. Bl a Dave Grossman, som vår grundare gått en utbildning för, framhåller samma princip genom egen erfarenhet av agerande i strid: människor som mentalt ”varit där” genom återkopplingsrik övning fattar bättre beslut när en skarp incident, som t ex ett väpnat angrepp sker. Kärnbudskapet – stressanpassad träning – ligger i linje med etablerad forskning.
2) ”Mentaldetektorer” – inte metalldetektorer i skolan och på andra platser
Varken väskkontroller eller metalldetektorer löser kärnproblemet; att beväpnade angripare kommer till en plats, om de inte paras med människor som ser, hör och agerar. Det vi behöver är mentaldetektorer: skolpersonal som har koll på hur eleverna mår, vet vad som är ”normalt” i den egna miljön och agerar när något avviker. Bygg en kultur där ”see something, say something” gäller för alla i alla miljöer – personal, elever, entreprenörer och besökare – med tydliga kanaler till ansvarig funktion.
Självklart gäller detta även ute i samhället; Ser du något ovanligt, som att någon t ex går omkring med ett vapen eller verkar göra något annat konstigt/olagligt: SÄG TILL en ansvarig person/kontakta polisen så att tiden för respons blir så kort som möjligt.
3) Knyt ihop förebyggande och respons: ITAP/BTAM & tydliga roller
Övning köper minuter. Förebyggande arbete räddar hela dagar. I USA används sedan länge BTAM (Behavioral/Investigative Threat Assessment & Management). U.S. Secret Service/NTAC ger en operativ guide för skolor: hur team sätts upp, hur oro rapporteras, hur utredning görs och hur proportionerliga åtgärder följs upp. ITAP (Clayton, m fl), som vår grundare genomgick en certifierande utbildning inom 2025, är en evidensbaserad skolmodell som tydliggör om en person är hotfull eller utgör ett hot och kopplar på stöd i stället för slentrianmässiga avstängningar; studier visar minskade avstängningar och mer stödjande insatser när skolor arbetar strukturerat. ITAP ligger i linje med NTAC/CSTAG:
tidiga rapporteringsvägar, tvärprofessionella team, dokumentation, stöd och proportionerliga skyddsåtgärder.
För att få ”see something, say something” att fungera i vardagen behövs en tydlig mottagare. I USA finns ofta en School Resource Officer (SRO) – en polis med särskild skolroll. I Sverige har vi inte SRO i samma form, men vi kan skapa en tydlig funktion:
Skolsäkerhetssamordnare – en namngiven person som ansvarar för att ta emot oro, samordna BTAM/ITAP‑arbetet, arbeta med systematiskt säkerhetsarbete – SSA och hålla ihop rutiner, utrustning, personella tjänster samt även genomföra riskinventeringar, riskanalyser och hålla utbildningar och övningar inom ämnet.
4) Policy 2025/26 – krav som gör skillnad
• Inför trappad övning enligt SIT/SET: definiera nivåer och mätetal (tid till larm, ledningssättning, dörrdisciplin, informationsflöde). Höj stress först när basfärdigheter sitter.
• Etablera ITAP/BTAM som standardprocess: skolteam, roller, dokumentation, åtgärdstrappa. Använd ITAP-modellen som referens.
• Utse en Skolsäkerhetssamordnare som ”mottagare” – svensk motsvarighet till SRO – för att göra ”see something, say something” praktiskt möjligt.
• Kvalitetssäkra utbildare: trauma‑informerad, forskningsnära metod (inte skräck eller show).
• Mät förmåga – inte mängden övningar: följ upp data från övning och vardag (rapportvägar, incidenter, stödinsatser).
• Kommunicera öppet: varför, hur och vad som förväntas av personal, elever och vårdnadshavare.
Avslutning
Bottom line: Forskningen stödjer att vi måste öva innan krisen – men göra det rätt. SIT/SET bygger beslutsförmåga; ITAP/BTAM fångar upp risk innan den briserar. Tillsammans flyttar de skolsäkerhet från symbolik till faktisk effekt.
Sedan 1989 har Säkerhetsakademien faktisk och praktisk erfarenhet av detta och har under alla år följt de ovan nämnda principerna för utredning, utbildning och övning. De deltagare som efter utbildningen blivit utsatta för t ex grova rån har varit mycket nöjda med utbildningen och den övning som de genomgått.
Källor (kort valideringslista)
[1] Meichenbaum, D. Stress Inoculation Training – teori och procedurer (översikter/kapitel).
[2] Driskell, J.E., Johnston, J.H., Salas, E. Stress Exposure Training och generalisering av förmåga under stress.
[3] Saunders, T., Driskell, J.E., Johnston, J.H., Salas, E. (1996). Meta‑analys av SIT: minskad ångest, förbättrad prestation.
[4] U.S. Secret Service / NTAC (2018). Enhancing School Safety Using a Threat Assessment Model – Operational Guide.
[5] NTAC: Publikationer och resurser om riktat skolvåld (översikter och guider).
[6] CSTAG (Cornell, University of Virginia). Manual/översikter av Comprehensive School Threat Assessment Guidelines.
[7] Cornell, D. (2020/2025). Overview & Research Summary of CSTAG – >20 studier om utfall i skola.
[8] Cornell, D., Allen, K., Fan, X. (2012). Randomiserad studie: mer stöd, färre avstängningar.
[9] NASRO/DHS. ”See Something, Say Something®” och SRO‑rollen i amerikansk skola (översikter).
